tisdag 19 februari 2008

Tidvis

Jag saknar ditt skratt, jag saknar ditt hår. Jag saknar att ringa ibland och berätta om hur det går. Det har tidvis gått bra, tidvis har skakandet lagt sig. Men jag har saknat din hand, jag saknar din röst, ensamma dagar har jag saknat ditt huvud mot mitt bröst. Somliga dagar tar jag in det jag hör, det går kvällar ibland då jag inte ens undrar vad du gör. Men ibland som förut har jag känt att jag duger, det har hänt att jag samlat ihop nog med kraft att gå ut.

Jag ser dig fortsätta nu med varsamma kliv, jag ser dina drömmar sakta lossna från ditt liv.

måndag 18 februari 2008

Kom Änglar

Natten som kom sov du vaken och drömde om allt som vi kunnat göra. Om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt, om nån att beröra. Så kom änglar, ta mig till denne och ge mig en chans för jag tror att snart brinner ett hjärta för denne någon annanstans

Folkhälsoråd grupp 11

Tjosan, sitter på möte med folkhälsorådet just nu. Härligt tråkigt man kan ha med alla dessa gamlingar, det ironiska är att den yngste ( Efter mig ) är 41 år gammal och verkar ha 3 gånger så tråkigt än det jag har. Så söt han är <3 Roger heter han, vi jobbar tillsammans rätt mycket med bland annat ungdomsrådet. Trots åldersskillnaden betraktar jag honom som en utav mina närmaste vänner, han har så sjukt mycket erfarenhet och har blivit mer av en mentor än arbetskamrat.

Vi smsar, snackar skit om folk och äter kycklingsallad! Kan det bli bättre?



Love to you too dear kiddo!!

lördag 16 februari 2008

Ally

Dear kiddo, denna är för dig!

Efter X antal veckor och vårt rekordsamtal så vill jag tillägna denna text till dig. Trots att vi inte umgås med varandra på fritiden, tillbringar inte timmar med varandra i telefonen eller är särskilt tajta så finns du i mitt hjärta. Jag njuter verkligen av våra samtal, inspireras av de tankar och funderingar du har kring livet och det vi båda verkar ha fastnat i.

Kommer du ihåg tavlan? Du har så rätt, VI har kommit så mycket längre fram än vad dom har. Varken du eller jag ( Mest jag ) behöver de osäkra små kräk som kallar sig för vänner. De finner lycka i att trycka ned varann och höjer sig själva genom att se varandras olycka. Är det inte sorgligt?

Visst kan man ibland tycka att fritiden kan bli långtråkig, så många möten, så mycket jobb och överdrivet med resor. Men jag vet att det är mitt arbete som kommer att säkra min framtid, inte supandet, inte festandet och inte skrikandet. Det är just det jag gör nu som kommer att ta mig fram.

Till sist; tack för ditt stöd, de fina orden och de samtal vi haft hitills. Det är människor som dig som verkligen betyder någonting, jag hoppas att vår vänskap håller i mååånga mååånga år!


Kyssar från din vän Emanuel ; )

fredag 15 februari 2008

Elegi



Du ser andra halvan av solen när den sjunker i väst
Jag sitter ensam här och undrar vart vi hamnar härnäst
Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting
Medan natten fäller blå kalla skuggor häromkring




Skulle klara vad somhelst, skulle aldrig säga nej
Vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig




Det är en storm på väg inatt, rannsaka och bekänn
Guds son ska komma nedstigen från himmelen igen
Du ska stå naken framför sanningen och jorden alla kval
Han ska pröva din styrka, han ska testa din moral

Vi står tysta framför skälet där sommaren tar slut
Som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
Nu skulle inget bli som förr nu var vi i en annan division
Vi kunde höra hösten mörka vatten brusa över bron




Skulle klara vad somhelst, skulle aldrig säga nej
Vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig




Och alldelles nyss fick jag lyssna till ditt skratt
Du berättade att du saknat mig inatt, det har jag med
Det är så tyst nedifrån gatan som det aldrig annars är
Det är som att natten här har sett allting och stilla sjunger med

En elegi för alla sorger denna hösten handlar om
För en mor som sjuknat in och för ett barn som aldrig kom
För skuggan över gården där aldrig solen lyste in
För en ork som inte fanns, jag saknar din, du saknar min

För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement
Två ögonpar i tomhet från september till advent
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt
Och för en kvinna som sa allting är förstört, allt är bränt

En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än
För en tid som bara går och aldrig kommer igen





Skulle klara vad somhelst, skulle aldrig säga nej
Vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig


Vackert...

Hårda Killar

Igår satt jag med tre vänner varav två är hockeyspelare och en brottare / fotbollsspelare. Vi hade tid att fördriva så det bestämdes fort att vi skulle se film på datorn. Trots ett urval; Allt från Gudfadern, The Departed till Million Dollar Baby och Disney blev det Disney´s Beauty And The Beast vi såg (De insisterade).

Det gulliga och smått skrämmande var inlevelsen de hade och att vi tillbringade rasten därpå med att se den färdigt. Men det värmde att se de killar vi klassar som hårda att se på barnfilmer, det visar hur varma och fina de är. Riktigt underbara grabbar, bland andra min allierade partner in crime J.K.

Love to you dear kiddo <3

torsdag 14 februari 2008

Sucka mitt hjärta men brist dock ej

Det omöjliga har inträffat. Vid han åsyn klappar mitt hjärta extra, min blick vägrar att släppa hans safirblåa ögon och mina händer söker sig till hans. Varje dag går åt att fundera kring vad han gör, vad vi ska uppnå tillsammans och tacksamheten för det stöd han gett mig. I min värld innebär han perfektion och mitt hjärta längtar efter nästa gång.

Jag är kär

Dock så vet jag hur verkligheten ser ut, jag är medveten om att våra enstaka timmar inte betyder någonting mer än just det de är; Få timmar. Det vi upplever då är ingenting som i längden kommer att hålla i sig, det vet jag, men jag hoppas.
Det var inte meningen att det skulle bli såhär, inga känslor skulle blandas in. VI skulle bara finnas de gångerna vi sågs, våra liv skulle fortsätta så som ingenting.

Det gick fel för mig. Jag ville verkligen stå emot och visa honom hur stark och tålig jag kunde vara, han skulle få för sig att det skulle krävas en hel del att få mig att känna. Det blev motsatsen, jag har verkligen aldrig varit så sårbar och öppen för någon så som jag är med honom.

Han ser mig så som jag egentligen är. De stunderna då vi ligger slingrade i varandras armar så ser han tjejen jag egentligen är och inte hon som jag så gärna vill vara. hans kramar bekräftar min person och de stunderna känner jag att jag verkligen duger så som jag är.

Han har förmågan att se bortom kläder, extra kilon och ålder. Han ser mina tankar, mina drömmar och mitt hopp. Det ända han inte förstår att hoppet, det som så djupt vill att det ska vara vi två. Men, men, man kan ju inte få allt här i livet. Nu ska jag försöka intala mig själv om att det aldrig skulle funka, att det vi lever nu bara är en produkt av den ensamheten vi båda lever i.

Jag tror att jag älskar dig.